Efter de turbulenta åren under pandemin energikrisen som följde har vi haft några ansträngande ekonomiska år. Under 2025 sänkte Riksbanken styrräntan tre gånger – från 2,50 % i början av året till 1,75 % i oktober – för att få fart på ekonomin. Inflationen föll snabbt och vissa skatter sänktes, men hushållen märkte fortfarande stora skillnader mellan kommuner och tvingades navigera nya regler för avdrag och stöd. Nu är 2026 här, med nya procentsatser, basbelopp och skattesatser som påverkar din plånbok.
Löner, basbelopp och brytpunkter
Basbeloppen spelar en avgörande roll för löner, socialförsäkringar och skatter. Regeringen fastställer prisbasbeloppet varje år utifrån inflationen. För 2026 har prisbasbeloppet satts till 59 200 kronor och det förhöjda prisbasbeloppet till 60 500 kronor, en ökning med 0,7 % från 2025. Höjningen är mindre än tidigare år eftersom inflationen har mattats av regeringen. Prisbasbeloppet används bland annat för att beräkna ersättningar inom sjuk- och föräldrapenningen samt garantipensionen. Det högre prisbasbeloppet påverkar t.ex. gränsen för pensionsgrundande inkomster.
Även inkomstbasbeloppet justeras årligen och styr hur stor del av lönen som är pensionsgrundande. Regeringen har fastställt inkomstbasbeloppet för 2026 till 83 400 kronor. Det motsvarar en månadsinkomst på ungefär 56 050 kr som räknas in i pensionssystemet.
Vilken lön som beskattas med statlig inkomstskatt avgörs av brytpunkten. Brytpunkten är den nivå på den beskattningsbara inkomsten (före grundavdrag) där man börjar betala statlig skatt på 20 %. För 2026 är brytpunkten 660 400 kr för den som inte fyllt 66 år, medan personer som fyllt 66 år vid årets början har en högre brytpunkt på 760 500 kr. För att sätta dessa belopp i sammanhang visar tabell 1 hur prisbasbelopp, inkomstbasbelopp och brytpunkter utvecklats de senaste tre åren.
Tabell 1 – Basbelopp och brytpunkter 2024–2026
| År | Prisbasbelopp | Förhöjt prisbasbelopp | Inkomstbasbelopp | Brytpunkt (under 66 år) | Brytpunkt (66+ år) |
|---|---|---|---|---|---|
| 2026 | 59 200 kr | 60 500 kr | 83 400 kr | 660 400 kr | 760 500 kr |
| 2025 | 58 800 kr | 60 000 kr | 80 600 kr | 643 100 kr | 733 200 kr |
| 2024 | 57 300 kr | 58 500 kr | 76 200 kr | 615 300 kr | 697 300 kr |
Värt att notera är att prisbasbeloppet har stigit med cirka 6 % sedan 2024 medan inkomstbasbeloppet ökat med nästan 10 %. Det innebär att taket för pensionsgrundande inkomst har höjts betydligt, vilket gynnar dem med högre löner. Samtidigt har brytpunkten för statlig skatt höjts från 615 300 kr 2024 till 660 400 kr 2026, vilket gör att färre medelinkomsttagare betalar statlig inkomstskatt.
När du räknar på löneförhöjningar eller jämför bruttolöner mellan olika år kan Procenten.se:s löneökning-kalkylator hjälpa dig att se hur en procentuell höjning efter skatt påverkar din plånbok, med hänsyn till kommunalskatt och grundavdrag.
Kommunalskatt 2026 – vinnare och förlorare
Skatten du betalar beror till stor del på var du bor. Den totala kommunala skattesatsen består av kommunalskatt och regionskatt. Inför 2026 minskar den genomsnittliga totala skattesatsen med några öre och landar på 32,38 %, jämfört med 32,41 % året innan. Det innebär att många svenskar får något lägre skatt, men skillnaderna mellan kommuner är stora. Enligt SCB får invånare i 45 kommuner sänkt skatt, medan skatten höjs i 16 kommuner. Herrljunga höjer skatten med 20 öre, medan Lekeberg sänker den mest, med 1 krona.
Österåker i Stockholms län fortsätter att ha landets lägsta totala kommunalskatt på 28,93 %. I andra änden av skalan ligger Dorotea i Västerbotten, där den totala skatten uppgår till 35,65 %.Skillnaden mellan den högsta och lägsta skattesatsen är alltså 6,72 kronor per hundralapp, vilket kan motsvara tusentals kronor i skillnad i månadsinkomst beroende på bostadsort.
Tabellen nedan sammanfattar utvecklingen av den genomsnittliga kommunala skattesatsen de senaste fyra åren och visar hur den totala skatten delas upp mellan kommun och region.
Genomsnittlig kommunal skattesats 2023–2026
| År | Kommunal skattesats | Regionskattesats | Total kommunal skattesats |
|---|---|---|---|
| 2026 | 20,69 % | 11,69 % | 32,38 % |
| 2025 | 20,71 % | 11,69 % | 32,41 % |
| 2024 | 20,70 % | 11,67 % | 32,37 % |
| 2023 | 20,67 % | 11,57 % | 32,24 % |
Trots de små skillnaderna innebär varje öre per hundralapp hundratals kronor per år för en medelinkomsttagare. Invånare i Stockholms län får 2026 sänkt regionskatt med 5 öre, medan Västerbotten höjer den med 50 öre. När du planerar flytt eller jämför löneförmåner kan Procenten.se:s kommunalskattkalkylator hjälpa dig räkna ut skillnaden efter skatt.
Räntor och lån – vad kostar pengarna 2026?
Ränteläget påverkar allt från bolån och sparräntor till räntan på skattekontot. Riksbanken har ett inflationsmål på 2 % och använder styrräntan för att påverka den ekonomiska utvecklingen. Under 2025 sänkte direktionen styrräntan i flera steg: från 2,50 % i januari till 2,25 % i februari, 2,00 % i juni och 1,75 % i september. I december 2025 beslutade Riksbanken att låta styrräntan ligga kvar på 1,75 % och signalerade att den sannolikt skulle förbli oförändrad en tid.Beslutet gäller från 7 januari 2026.
För konsumenter innebär detta stabila räntor i början av 2026. Riksbankens publicerade kalender visar att nästa räntebeslut kommer den 29 januari, följt av beslut i mars, maj, juni, augusti, september, november och december. Flera banker och analytiker räknar med att räntan kan börja sänkas ytterligare om inflationen fortsätter ner, men Riksbanken betonar att beslutet styrs av nya inflationsprognoser.
Utöver styrräntan fastställer Riksbanken referensräntan, som används i många avtal som grund för dröjsmålsräntor. För perioden 1 januari–30 juni 2026 har referensräntan satts till 2,00 %, oförändrad jämfört med andra halvåret 2025. Referensräntan justeras två gånger per år och påverkas av styrräntan; den avrundas till jämna halva procentenheter.
Bolåneräntor
SCB:s finansmarknadsstatistik visar att hushållens bolåneräntor har sjunkit tillbaka under hösten 2025. Den genomsnittliga rörliga bolåneräntan (3-månaders bindningstid) var 2,68 % i november 2025, ned från 2,71 % i oktober. Lån bundna längre än fem år steg däremot till 3,21 %. Den genomsnittliga räntan för nya bolån, alla bindningstider, var 2,71 %. Samtidigt var genomsnittsräntan på nya bankkonton för hushåll 0,45 %, och konton med bindningstid gav 1,14 %.
För dig som funderar på att binda bolånet är det därför värt att räkna på hur mycket en lägre rörlig ränta sparar jämfört med en något högre fast ränta. Procenten.se:s ränta-på-ränta-kalkylator kan hjälpa dig se hur stora effekterna blir över tid när räntan varierar.
Inflation och priser
Inflationen fortsatte nedåt under 2025. SCB rapporterar att inflationstakten enligt KPI var 0,3 % i november 2025, ned från 0,9 % i oktober. KPI mäter hur hela konsumentprisindex utvecklas och inkluderar räntekostnader. Den alternativa indikatorn KPIF, där effekten av ändrade räntor tas bort, uppgick till 2,3 % samma månad. Den låga KPI-takten beror bland annat på att hushållens räntekostnader har minskat, men SCB noterar att andra priser drog åt olika håll:
- Elpriserna steg med 7,9 % mellan oktober och november 2025, vilket bidrog med +0,3 procentenheter till månadsförändringen.
- Drivmedelspriserna ökade med 2,4 % (påverkan +0,1 procentenheter).
- Paketresepriser sjönk med 18,2 %, vilket drog ner KPI med 0,3 procentenheter.
- På årsbasis var livsmedelspriserna 3,1 % högre och elpriserna 7,3 % högre än ett år tidigare.
Riksbankens penningpolitiska rapport från december 2025 visar att KPIF-inflationen bedöms bli 0,9 % i genomsnitt under 2026. Prognosen innebär att inflationen skulle ligga under målet större delen av året, vilket ger utrymme för räntesänkningar. Samtidigt beror prisutvecklingen på energimarknader och hushållens konsumtion. Genom att följa priser på mat, bränsle och el kan du hålla koll på hur inflationen påverkar dina utgifter.
Skatteförändringar och avdrag 2026
ROT-avdraget sänks med 40%!
Under perioden 12 maj–31 december 2025 höjdes ROT-avdraget tillfälligt till 50 % för att stimulera byggsektorn. Från och med 1 januari 2026 återgår avdraget till 30 % av arbetskostnaden. I procentuell föränding innebär det en minsning av ROT-avdraget med hela 40%. För att kunna utnyttja den högre (tillfälliga) procentsatsen måste arbetet vara slutfört och betalningen ha skett senast 31 december 2025; ansökan måste vara Skatteverket tillhanda senast 31 januari 2026. Tänk på att total skattereduktion för rot- och rutavdrag tillsammans fortfarande är begränsad till 75 000 kr per person och år, där rotavdraget max får vara 50 000 kr.
Momssatser
Momssatserna ändras inte 2026. Skatteverket anger att den generella momsen är 25 % (20 % av priset). För livsmedel, hotell och restaurang gäller 12 % medan böcker, tidningar och persontransporter beläggs med 6 %. Vid större renoveringar eller installationer av grön teknik kan du i vissa fall få separata skattereduktioner utöver rotavdraget. Använd Procenten.se:s momsräknare gör det enkelt att räkna ut priset före och efter moms för att se hur mycket skatten påverkar slutpriset.
Grundavdrag
Grundavdraget justeras också med prisbasbeloppet. För 2026 är grundavdraget för personer under 66 år mellan 17 400 kr och 45 600 kr, beroende på inkomst. För den som fyllt 66 år vid årets början ligger grundavdraget mellan 117 500 kr och 179 100 kr. I praktiken innebär detta att pensionärer har en större skattefri del av sin inkomst än yngre arbetstagare. Grundavdraget används automatiskt när skatten beräknas, men det är bra att känna till om du räknar på lön mot pension med Procenten.se:s kalkylatorer.
Vad betyder det här för dig?
2026 ser ut att bli ett år med något lägre skatter för många, stabila räntor och fortsatt låg inflation. De små sänkningarna i kommunal skatt sparar bara några hundralappar per år, men i kombination med en högre brytpunkt kan de göra skillnad för medelinkomsttagare. Lägre inflation och stabila räntor gör att bolåneräntorna kan fortsätta sjunka, även om långfristiga räntor fortfarande är något högre än rörliga. Priserna på el och drivmedel förblir osäkra, men de stora rörelserna i KPI som vi upplevde 2022–2023 verkar vara över.
När du planerar renovering, byter bostad eller förhandlar om lönen, använd Procenten.se för att räkna ut:
- Kommunalskatt – se hur skatten skiljer sig mellan kommuner och hur en flytt påverkar nettolönen.
- Löneökning – räkna ut vad en procentuell löneökning ger efter skatt och hur inflationen äter upp en del av höjningen.
- Ränta på ränta – beräkna effekten av långsiktigt sparande eller amortering på bolån vid olika räntenivåer.
- ROT-avdrag och moms – ta reda på hur stor del av renoveringskostnaden du får tillbaka och hur momsen påverkar priset.
